Sarven är en fiskart som ofta förväxlas med mörten, men som skiljer sig från denna genom sina karaktäristiska korallröda fenor och mässingsgula kroppsfärg. Sarven har en högre kropp och ryggfenan sitter längre bakåt än hos mörten. Arten kan bli över 40 cm lång och väga över 1,5 kg.
Sarvens utbredning i Sverige
Sarven förekommer främst i Syd- och Mellansverige, längs Östkusten och på Gotland. I stora delar av Småland och västra Sverige är den däremot sällsynt eller saknas helt. Sarven trivs i vegetationsrika och varma grundvattensjöar eller skärgårdsvikar, där den simmar i stim bland växtligheten, ofta nära ytan och gärna i vass. Arten kan även påträffas i långsamt rinnande åar och kanaler samt i dammar och märgelgravar.
Sarvens föda
Sarvens föda varierar med åldern. Som ung förtär den främst smådjur som mollusker och insektslarver, medan äldre exemplar mestadels äter växtämnen. Ibland äter sarven också rom, småfisk, insekter och snäckor.
Sarvens lek och fortplantning
Sarven blir könsmogen vid 2-3 års ålder och leker vanligtvis i slutet av maj och under juni. Hanarna har små, pärlliknande vårtor på huvud och rygg. Leken pågår under några dagar och äggen, som kan uppgå till 200 000 per hona, kläcks efter 10-12 dygn. Ynglen förblir fastsittande på växter tills gulesäcken är konsumerad, varefter de förtär djurplankton.
Sarvens utseende
Sarven liknar mörten men har korallröda fenor och en mässingsgul färg på kroppen. Ryggfenan sitter längre bakåt och kroppen är högre, liksom hoptryckt. Ögat är gulaktigt med inslag av rött.