Småspigg (Pungitius pungitius)
Småspigg är en av Sveriges minsta fiskarter och skiljs enkelt från sin nära släkting storspigg genom att ha betydligt fler och kortare taggar längs ryggen – normalt omkring nio istället för tre.
Fakta om småspigg
Hur ser en småspigg ut?
Kroppen är liten och avlång med en rad om åtta till elva korta, fristående taggar framför ryggfenan. Färgen är oftast olivgrön till brun med ljusare sidor, och till skillnad från storspigg saknar arten tydliga benplattor längs sidorna.
Småspiggens föda
Arten äter huvudsakligen djurplankton, små kräftdjur och insektslarver som den fångar i grunt, vegetationsrikt vatten.
Lek och fortplantning
Precis som storspigg bygger hanen ett bo av växtdelar där honan lägger sina ägg. Hanen vaktar sedan boet och de nykläckta ynglen tills de klarar sig själva.
Småspiggens levnadsmiljö
Arten trivs i grunda, vegetationsrika miljöer som dammar, diken, sjöar och kustnära brackvatten, ofta i vatten med tätare växtlighet än vad storspigg föredrar.
Källa: Havs- och Vattenmyndigheten